Uppdatering :)

Ja, det är nog dags att börja blogga lite igen tror jag :) Men ibland känns det inte riktigt som att tiden räker till... Det är nog så att vara småbarnsmamma :) hihi...

En helt klart underbar sommar! Men det är nästan att jag börjar längta efter lite regn nu, mest för Selmas skull... Man vet inte riktigt vart man ska göra av den lilla godingen eller vad man ska ha på henne... Värmeutslag är ju iaf något hon har fått känna på efter dena sommare... Min stakars lilla prinsessa...

Måste säga att tiden går väldigt fort, jag vet inte riktigt vart tiden tar vägen... Gumman växer och blir störe och igår så helt plötligt när jag låg och titta på henne så yra det till och sedan låg hon på magen.. :) Min gumman 5½ vecka gammal, ska bli roligt att se när hon gör det nästa gång!
Det är även andra veckan som jag är hemma själv med henne, pappa har börjat jobba igen men vi klarar oss ganska bra själva. Men det är underbart när han kommer hem :)

Vi har även köppt "ny" bil En saab 9-5 en 98... Känns bra och vi är nöjda skönt att slippa den där audin allså... :) Medans vi köpper en 98års model så springer mina föräldrar iväg och köpper sig en varsin 08... Det är de helt klart värda :) Så som dom jobbar och sliter....


Nej nu ska jag greja lite här hemma innan det är dags för gumman att äta mat :)

Tänkte även säga att alt är bara bra med oss och vi stor trivs i våran lilla familj :)

Glömde skriva det att...

Få uppleva en sådan sak med det personen man älskar är helt underbart! Kristoffer under förlossningen var helt underbar! Han klarade det mycket bättre än vad jag trodde han skulle göra! Så lugn, så underbar!
Jag älskar dig!


22/6-08

Söndagen 22/6-08


05.30 Jag vaknade och hade käningar/verkar i ryggen som sedan arbetade sig till magen. Jag försökte somna men verkarna blev mer intensiva så därför var sömn inget att tänka på. Efter ett tag så tog jag två panodil men de hjälpte inte alls. Då började jag inse att det nog var på riktigt och att jag snart skulle vara mamma :)


Klockan 07.30 så väckte jag älsklingen för att fråga hur lång tid det tar innan panodilen verkar. Det han då frågade mig var om jag hade ont i huvet eftersom jag frågade. Men han insåg ganska snart att det var något annat på gång.


09.00 Ringde jag förlossningen i kga och berättade att jag hade verkar då jag fick till svar att det kunde vara förverkar eftersom det var ett par veckor förtidigt för bebisen att komma. Så hon bad mig att återkomma klockan elva för att se hur det gick.


09.40 Slemproppen går, men verkarna har avtage.


11.00 Jag ringer förlossningen igen och berättar att verkarna har avtage men att slemproppen gåt, då hon sa till mig att bara för att slemproppen gått så kan det dröja en eller två veckor innan bebisen vill ut.


11.30 Jag och älsklingen ligger på sängen och pratar och älsklingen säger till mig att han tycker verkarna kan dra igång igen. Bara någon minut efter det får jag världens verk i magen och jag hör att det knäpper till av ren reflex ställer jag mig upp och ska gå på toa men precis vid tröskeln mellan sovrummet och hallen blir jag stånas och då forsar vattnet!


11.40 Åter igen ringer jag förlossningen och berättar att vattnet har gåt, dena gång får jag till svar att de fortfarande kan dröja några dagar innan bebisen kommer ut. Hon berättar även att det är väldigt mycket folk i kga och hon inte var säker på att jag skulle få plats. Eftersom jag forfarande inte hade några verkar då så skulle jag ringa igen vid halv 4 för att få en tid en kontroll på kvällen eftersom vattnet ändå hade gått.


13.00 Nu börjar verkarna, ju mer tiden går ju tätare och intensivare blir dom.


14.20 Då orkar jag inte vänta mer utan jag ringer förlossningen igen och berättar att verkarna är intensiva och täta. Dena gång så ska hon fråga sina kollegor för att se om de har plats för oss där, men då får jag nog och säger att jag ringer till Karlstad istället för att slippa vänta för länge.

Jag ringer till Karlstad där de frågar om jag vill vara kvar hemma eller om jag vill komma in, och jag ville allt komma in då :)


Runt 15.45 kommer vi in till förlossningen i Karlstad. Vi får vänta en sund inne på rummet sen kommer den barnmorskan som ska ha hand om oss.


16.01 Sätter hon in CTG:n och grejen som kollar hur starka mina verkar är.

Efter det så får jag gå och durcha, där står jag då mellan en halv timme-timme.


Ca 17.00 när jag hade durchat färdigt så känner hon efter hur mycket jag är öppen, och till min förvåning så var jag då öppen 6 cm! En stund efter det så fick jag även lustgasen inkopplad. Jag fick även in en "gåvagn" och en pilatusboll som jag använde mig av. Jag fick även värmepåsar på magen och ryggen som lindrade smärtan lite.


Ca 18.00 Så kände hon efter igen och då var jag öppen mellan 9-10 cm.

Ju mer tiden gick ju mer kände jag att jag ville ta i själv när verkarna kom. När krystverkarna började att komma så trodde jag att jag behövde gå på toa och bajsa, när jag sa det till barnmorskan så skratta hon bara och sa till mig att det inte är bajs som vill ut utan det är bebisen som är på väg :) hehe...

Efter ett tag så blev det att ställa sig på knä i sängen för att sedan börja jobba med att få ut vår lilla skatt :)

Det var bara att ta i och kämpa. När huvudet var på väg ut så gjorde det ganska ont, men det var bara att ta i änu mer och helt plötsligt kände man hur något slank ut och man hörde helt plötligt något som lät som en katt eller något, inget skrik utan bara lite gnyande :)


19.35 Landade våran älskade dotter hos oss, den häftigaste och underbaraste stunden i våra liv :)

Jag fick sy tre stygn, men det var det absolut värt! Vattengången och förlossningen är nog bland det häftigaste som jag någonsin har vart med om!


RSS 2.0